Staffan Lindeborg

OHK5VI72f8H7YYrgfrrhNdlOJYM
Staffan Sven Thomas Lindeborg, född 27 januari 1951 i Ljungarums församling i Jönköpings län, är en svensk sportkommentator. Staffan Lindeborg växte upp i Hovslätt, Jönköping. Wikipedia

Vad gjorde du efter ”Tipsextra”?
– När Ingvar Oldsberg och Fredrik Belfrage gick över till andra tv-uppdrag drev jag på ”uppdelningen” av redaktionen som också gjordes i slutet av 80-talet. Lennart Sveder var chef på tv-sporten och erbjöd mig nya uppdrag. Jag gjorde mitt första fotbolls-VM som kommentator 1990, jag fortsatte kommentera ”Tipsextra”-matcher men var inte en del av redaktionen. Leif Larsson och Thomas Simson gick till Radiosporten, Pelle Nyström tillkom på tv-sidan.

Vad gör du i dag?
– Jobbar alltjämt för tv-sporten men har dragit ned på arbetsinsatserna.

Ditt bästa ”Tipsextra”-minne?
– En gång tvingades jag kommentera en match på Loftus Road över telefon – från en plats i en bar på arenan där jag satt fem meter från en dålig tv-monitor. De traditionella ljudförbindelserna med ön fungerade inte alls den lördagen. Jag tror att händelsen hamnade på Expressens förstasida. Annars är cupfinalerna på ”gamla” Wembley de bästa minnena. Det var enastående upplevelser. En annan gång insisterade Alex Ferguson på att köra mig till flygplatsen efter en lunch. Han var i Aberdeen och jag har för mig att han tog över United säsongen efter.

Följer du Premier League i dag?
– Ja, men inte lika intensivt som när jag kommenterade själv. Jag försöker hinna med att se de stora matcherna när tid ges och jag fascinerades, som många andra, av Leicesters framgångar i fjol. En seger för fotbollen i stort.

Har du något favoritlag i England?
– Har aldrig haft något favoritlag och har inte det nu heller. Jag är glad oavsett vem som vinner.

Text från Wikipedia.se:

Staffan Sven Thomas Lindeborg, född 27 januari 1951 i Ljungarums församling i Jönköpings län, är en svensk sportkommentator.

Staffan Lindeborg växte upp i Hovslätt, Jönköping. Han började redan som 17-åring på Sveriges Radio i Jönköping och var sedan sportchef och näringslivsreporter när lokalradion blev verklighet. Han fortsatte sin sportjournalistiska bana sedan 1980, då han lockades av Lars-Gunnar Björklund till Göteborg och Tipsextra. Under 1980-talet var han programledare och kommentator tillsammans med bland andra Ingvar Oldsberg, Fredrik Belfrage och Leif Larsson. Under en stor del av 80-talet hördes han också i Radiosportens sändningar men från 1987 har han tillhört TV-sportens stora redaktion. Han kommenterar i dagsläget fotboll, ishockey och simning men är framför allt känd som bordtenniskommentator. Förutom idrottskunskaper, anses han även besitta förmågan att lättsamt kommunicera med sina bisittare i tv-rutan.

Lindeborgs favoritsport har alltid varit bordtennis. Han har i officiella sammanhang förkunnat att den välrenommerade bordtennisspelaren Jan-Ove Waldners guld vid Olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona var en upplevelse av exklusiv art. Lindeborg kommenterade själv finalen som Waldner utkämpade mot fransmannen Jean-Philippe Gatien. Lindeborg efterträdde Bengt Grive som TV-sportens bordtenniskommentator 1987 och tillsammans kommenterade de exempelvis Sveriges historiska VM-guld i Dortmund 1989 – Sveriges vann mot Kina 5-0.

I samband med sina kommentatorsgärningar har Lindeborg ofta hörts tillsammans med Glenn Strömberg (tidigare fotbollsspelare i IFK Göteborg och Atalanta BC i fotboll, Bengt Baron (förutvarande olympiamästare) och Hans Chrunak i simning samt Niklas Wikegård och Mikael Renberg i ishockey.

Ett klassiskt citat ifrån Lindeborg lyder ”One World, one dream, but only one Michael Phelps”. Ett annat klassiskt citat från Lindeborg, efter svenska herrishockeylandslagets seger över Finland den 7 september 2008 lyder: ”Jag säger som Lasse Kronér, Dobidoo!”

Han gifte sig 1974 med Elisabeth Johansson (född 1953),[2] tillsammans har de två döttrar Anna (1975), Karolina (1980) och en son Thomas (1983). Paret skilde sig senare.

Dela med dig!