Tipsextra – alltings början

Svenska Wolverhampton-fans berättar om Tipsextra-eran (från 2009):
Om Tipsextras fader Lars-Gunnar Björklund:

Tipslappar på karbonpapper. Pling i rutan. Leriga planer. Polisonger. Stämning… Tipsextra blev ett tv-fenomen som gick hem i de svenska gillestugorna. Och alltihop började med… rävjakt!

Snilleblixten fick Lars-Gunnar Björklund (1937-2012, frid över hans minne!) redan 1965 när han befann sig i England för att göra ett reportage om rävjakt. Men redan efter ett dygn tvingades det svenska tv-teamet avbryta filmandet. All rävjakt i landet hade nämligen stoppats på grund av att mul- och klövsjukan hade utbrutit. Lars-Gunnar åkte vidare till London för att bevaka VM i speedway. Han hann även med att se Tottenham möta Chelsea på White Hart Lane.
– Mitt under matchen kom jag på att undra hur det gick för mitt kära Djurgården därhemma, men kom på att det var lördag och spelfritt i Sverige. ”Varför sänder vi då inte engelska ligan i svensk tv” tänkte jag.

Frågan blev hängande i luften i fyra år. Till 1969, då svensk tv skulle lansera sin andra kanal och behövde intressanta program för att få folk att offra pengar på den tillsats som krävdes för att få in nya tvåan, berättade Björklund många år senare.

Fotbollsrörelsen var till en början skeptisk och såg sändningarna som en fara för sporten, men i de svenska vardagsrummen togs Tipsextra emot med öppna armar. Med vissa undantag, förstås.
– Det fanns vissa damer som blev förbannade för att gubbarna söp till före lördagsmiddagen och blev oregerliga. Men vi hade också damer som tyckte det var bra att de kunde sköta sina grejer medan gubbarna glodde på matchen.

Lördagen den 29 november 1969 skedde premiärsändningen från Molineux Ground och mötet Wolverhampton-Sunderland. Bosse Hansson var utsänd kommentator och på läktaren satt 21 120 åskådare och huttrade i kylan. Efter någon minuts spel försvann plötsligt bilden. Ett relä i Hamburg hade gått sönder. Det tog 23 minuter att laga det och det tog ytterligare tio sekunder för skotten Hugh Curran att göra matchens enda mål – på nick. Detta var en omgång där inte mindre än 42 matcher i de högre proffsdivisionerna fick ställas in på grund av snökaos.

Bosse Hansson glömmer det aldrig:
– Planen var helt snöfylld, linjerna blåmålade och bollen orangegul. Jag satt uppe på en rank ställning och kommenterade. Hade det blåst lite mer hade jag ramlat ner. ”Swedish television? Vad fan gör ni här?”, frågade folk. Inte ens engelsmännen själva direktsände ju…
Hugh Curran, idag 74 år och boende i Oxford, har intervjuats många gånger av svensk press genom åren. Dagens fotboll har han inte mycket till övers för.
– De är alla veklingar. Fotbollen var bäst på 70-talet. Det var mycket tuffare och ärligare då. Vi kunde åka upp i norr och de hotade att sparka benen av en, men det hörde till spelet och vi fuskade aldrig på den tiden.

Pelle Ehnberg

Dela med dig!